greenberg

I torsdags var jag med i Debatt på SVT angående rökstopp före operation. En kvinna, 52 år gammal, har blivit nekad en titthålsoperation i sitt knä . Anledningen är att hon ärligt informerat sin doktor att hon inte klarar ett rökstopp före operationen. Hon var beredd att ta alla ev risker.

Det finns starka bevis för att läkare som frågar om tobaksbruk och informerar en patient om de medicinska riskerna i samband med operation initierar många rökstopp. Det räcker med några extra minuters samtal och sannolikheten att patienten väljer rökstopp ökar enligt uppgift med 60%. Ett tillfälligt rökuppehåll minskar risken för vårdskador med ca 50%. Oerhört kostnadseffektivt! Därför har SKL dragit igång en landsomfattande kampanj www.enrokfrioperation.se

Här i Göteborg erbjuder Primärvården Göteborg rökavvänjningsprogram på sina 28 vårdcentraler. Att neka operation är fel, offentlig sjukvård skall ges efter behov, men att starkt motivera patienterna till rökstopp är helt rätt!

Min politiska drivkraft och valet av Centerpartiet som jag gjorde igen 1991 bottnar i en övertygelse om en gemensam grundtrygghet i samhället kombinerat med en individuell frihet. Att kunna göra egna val förutsätter grundtrygghet och självständighet gentemot olika makthavare. Det är bra att trygghetssystemen ses över och anpassas för att minska överuttag och/eller handlingsförlamning hos individen men jag vill samtidigt betona vikten av att värna och utveckla dem för det oberoende och den trygghet som de ger oss svenskar från olika former av andra makthavare. Och denna längtan efter frihet och oberoende från lokala och centrala makthavare var ju grunden för upproret och formandet av folkrörelser i början av 1900-talet. Här finns landsbygdens kamp och själ som sedan blev Centerpartiet.

Idag ska Centerpartiet vara på individens sida och skapa möjligheter vare sig det handlar om små eller stora samhällen där trygghet och framtidstro går hand i hand.  Därför är det viktigt med en ny ledning av Centerpartiet som kan lägga fokus på helhetsuppdraget. Vi har haft tre mycket engagerade kandidater som de senaste veckorna åkt runt i landet och träffat alla oss medlemmar och sympatisörer. Vem kan sätta Centerpartiets agenda i fokus och göra detta begripligt för folk i allmänhet? I söndags 21 augusti följde P1 mig i korridorerna på Svenska Mässan. Mitt val blev Annie Lööf.  

Partiledarkandidat

I sommar har jag arbetat på Svegs camping i Härjedalen, Jämtlands län. Det är glesbygd i södra norrland nära norska gränsen. Här är närheten till Norge  självklar, historiskt, kulturellt och språkligt. Den svenska norrländska dialekten här är präglad av norskan och inte av finskan som i norra norrland. På Svegs camping är en klar majoritet norrmän och det är en ständig blandning av norska och svenska hela dagarna. Det känns därför väldigt påtagligt den sorg som griper tag i var och en av oss så snart vi fick höra om tragedin i Norge. När handlingsförlamningen framför tv:n släppte frampå dagen så gav jag mig ut i samhället för att hitta en norsk bordsflagga till receptionen. Tyvärr fanns inte någon att uppbringa utan det fick bli en kruka med röda rosor och blå kronljus, Norges färger. 

Och nu står ljuset och brinner i receptionen de närmaste dagarna. Ibland är dessa handlingar viktiga, när ord inte räcker till…

är det mesta tillåtet. Fredagen den 10 och måndagen den 13 juni inbjöds politiker från samtliga partier til ett möte på Donsö för att träffa skärgårdsbor och se på skjutfälten på plats. Senare tog kommunstyrelsen i Göteborg ett uttalande i veckan där man kraftigt tar avstånd från en utökad skjutverksamhet. Anders Flanking (C) riksdagsledamot från Styrsö, tillika Centerpartiets ”general” i Göteborg och jag (från Vrångö) deltog också och vi fick mycket saklig information. Nytt för mig var de omfattande beräkningarna av bullernivåerna som helt klart kommer att innebära en avfolkning om tillståndet går igenom. Anders var väldigt tydlig med att han kommer att ta kontakt med miljödepartementet för att den vägen påverka frågan i sak. Fredagen den 17 juni skriver Metro om hans engagemang.  Allt är inte tillåtet, det är varken krig eller kärlek som pågår!

I slutet på 1990-talet var jag på flera möten där Försvarsmakten menade att det behövs ingen militär närvaro på Västkusten eftersom det saknas hotbild. Nu har Försvarsmakten begärt och fått Länsstyrelsen i Västra Götalands läns tillstånd att skjuta 1,325000 skott per år i Södra skärgården under max 115 dagar per år. Nuvarande nivå är på 100 000 skott per år fördelat på 20 dagar, dvs en utökning med 95 dagar och 1,225000 skott! Enligt Försvarsmaktens representant Erik Pousar som deltog på IKFF:s årsmöte så har förutom Länsstyrelsen även Göteborgs kommun sagt ja men nu valt att överklaga. Han beklagade den bristande dialogen från Försvarsmakten men markerade att det inte var tänkt att bli så omfattande skjutverksamhet, i alla fall inte de närmaste åren. 

Protesterna från lokalbefolkningen på öarna är omfattande. De missade att läsa en notis i tidningen som var införd på nyårsafton om att detta var på gång. Nu finns protestlistor och hemsida upplagd på www.skargardsuppropet.se

Som politiker för Centerpartiet i Västra Götalandsregionen där vi satsat på investering i snabbfärjor och ambulansverksamhet i Göteborgs södra skärgård så är jag mycket förvånad över att vi inte varit remissinstans. Centerpartiet vill att Södra skärgården ska vara en levande skärgård med fastboende och ett utvecklat näringsliv. Här bor idag ca 4500 invånare. Många olika intressanta fågelarter finns här särskilt under häcknings- och flytt-tid under vår och höst.  Södra skärgården är ett område som numera är en miljö- och naturattraktion som lockar tusentals medborgare och turister dagligen, en viktig del av vår vision om ”Det goda livet”. 

 En stark oro finns att utländska förband ska börja öva här och mötet innehöll flera representanter från Norrland som upplevt just detta. Försvarsmakten menade att allt är politiska beslut.Vad har hänt? Dagens möte lämnade inga svar endast frågetecken.

Jag har inte varit politiker hela livet . Jag blev aktiv i Centerpartiet i mitten av 1990-talet. När jag första gången blev invald i Västra Götalands regionfullmäktige 1998 så kom jag in i en för mig helt ny värld. Att förstå språket som används, vad olika markeringar och partier menar är en lika stor vetenskap som det är att vara ny på jobbet. Det svåra är inte att skriva motioner och interpellationer eller att delta i sitt partis fullmäktigegrupp. Det är det enkla. Nej, det svåra är att förstå hur jag ska påverka en fråga, förändra något som jag brinner för. Det finns folk som ger upp där, som lämnar och menar att det tar för lång tid. Ja, det är sant, att förändra något i en fullmäktigeförsamling tar längre tid än i ett företags styrelserum eller ledningsgrupp. Här handlar det inte om vad VD vill, här handlar det om att jag måste få en majoritet som stöder mitt förslag, minst 50% av 149 ordinarie ledamöter dvs 74 utöver mig själv.  

Det är här man inser att som politiker kan jag inte endast ”driva min egen verkstad” och vara missnöjd när andra inte följer med, jag måste övertyga andra att frivilligt följa med mig och mitt förslag! Så politik handlar om att utveckla ett positivt samarbete med andra människor, att skapa förtroende, bland andra politiker, bland andra partier, bland tjänstemän, media och naturligtvis hos medborgaren och olika intressegrupper. Samtidigt måste jag vara övertygad om att jag har rätt när jag navigerar mellan verklighet och ideologi, mellan problem och möjliga lösningar, mellan korta lösningar i nutid och framtiden. För framtiden är viktig för oss politiker, ingen kvartalsekonomi gäller här! Inte alltid helt lätt för alla att hantera.

Därför är medborgarens val mycket viktigt. Viktigt att visa att man kan välja bort och välja till och att man kan kryssa människor som man tror kan företräda på bästa sätt. Rösträtten är självklar för oss i Sverige, idag, men inte för våra släktingar för 100 år sedan.

Det är svårt för patienter med svåra funktionsnedsättningar att få det särskilda bemötande som de behöver och det är svårt för vårdcentraler att skaffa en ofta smal specialkompetens. Inom vårdvalet för primärvården finns ersättning för diagnos men det kan behövas ytterligare stimulans eller specialuppdrag till vissa vårdcentraler.

Många ”slussas ut” från sjukhusvården till primärvården då den akuta delen av behandlingen är avslutad. Eftersom patienterna har olika behov men är en liten patientgrupp, spridd på många vårdcentraler så är det svårt för en enstaka vårdgivare att anpassa arbetssättet och anställa personal med unik kompetens som teckentolk, kurator för strokepatienter etc. Därför vill jag att regionen utreder om det finns behov av att stimulera vårdcentraler att specialanpassa vården efter dessa grupper och har därför skrivit en motion till regionfullmäktige 110511 med förslag för att underlätta för patienter med svåra funktionsnedsättningar/multihandikappade.

Hälso- och sjukvårdens uppgift är att tillgodose medborgarnas behov av vård. För att kunna möta medborgarens behov på ett så bra sätt som möjligt krävs en samverkan mellan yrkesgrupper och vårdenheter. Att möta ett behov är komplext och låter sig inte delas upp efter olika verksamheters organisatoriska gränser. Därför har Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet arbetat med utveckling av närsjukvården.

I höstas beslutade dåvarande primärvårdsstyrelsen att inte delta i Angereds Närsjukhus pga kostnaderna för lokalhyran. Detta innebar ett vacum för alla engagerade i Närsjukhuset.  För primärvården fanns inget riktigt alternativ kvar utom att stanna kvar i en lokal i starkt behov av upprustning och ett mindre gynnsamt läge. Idag ”tappar”  vi minst 50 patienter varje månad.

Efter en omfattande dialog såväl av tjänstemän som av politiker så visade det sig finnas ett starkt stöd för en etablering av en vårdcentral i Närsjukhuset. För att inte förlänga projekttiden och få onödiga merkostnader krävdes ett inriktningsbeslut senast i slutet av april dvs vid primärvårdsstyrelsens sammanträde 110429.  Tjänstemannautlåtandet tog upp några viktiga förutsättningar men angav inte någon färdriktning. Därför la jag ett yrkande ”att meddela berörda parter att styrelsen ställer sig positiv till en lokalisering till Angereds Närsjukhus” Glädjande nog blev det också styrelsens beslut!

I nordöstra Göteborg bor ca 145 000 invånare  Behovsanalyser visar på brister i tillgången på hälso- och sjukvård för befolkningen samtidigt som befolkningen uppvisar en betydligt sämre hälsa och högre dödlighet än i övriga regionen. Angereds Närsjukhus byggs med utgångspunkt från de behov som finns hos befolkningen i området med en hälsofrämjande och mångkulturell prägel som bas. Omkring hälften av befolkningen är utrikes födda och majoriteten kommer från länder utanför Norden.

Det är angeläget att ta krafttag och motverka den ohälsa som alla vet finns, som orsakar så mycket lidande och motverkar möjligheten för nya svenskar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Satsningen på att delta i Angereds Närsjukhus bygger på en samlad bedömning om en sjukvård med ökad attraktivitet för en internationell befolkning och bättre möjligheter att minska ohälsan.

Sveriges i särklass kända, ej nominerade, idrottshuvudstad är Göteborg. Men hela västsverige är präglat av folkrörelser i allmänhet och idrott i synnerhet. Detta har många frivilliga krafter genom åren arbetat med i Stiftelsen Idrottsmusei Vänner i Göteborg.

Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen tar i sitt idrottspolitiska handlingsprogram upp sammanhanget med idrott, hälsa och ungdom. Men hur vill vi inspirera barn och unga att satsa på idrott?

I min motion till Regionfullmäktige vill jag attVästra Götalandsregionen ska utreda möjligheten till ett samarbete med Idrottsmuséet för att ta tillvara vårt arv och intresse för idrottens betydelse för samhällsutvecklingen i västsverige. Läs mer om detta i GT Expressen 110412:  http://gt.expressen.se/ledare/1.2399148/debatt-vi-har-en-stolt-historia-att-beratta

I onsdags, 30 mars, hade jag möjlighet att lyssna på finansmarknadsminister Peter Norman på Handelshögskolan i Göteborg. En uppskattad och fullsatt föreläsningssal med många intresserade åhörare från bank- och finansvärlden. Han själv trodde nog att det mest skulle vara studenter men Handelshögskolan lägger stor vikt vid att vårda kontakter och relationer till tidigare studenter och näringsliv genom att bjuda in till intressanta möten i aktuella ämnen. Vi var alla mycket nyfikna på Peter som har ett imponerande cv och samtidigt är en nybakad politiker.  

Han inledde med en reflektion över demografiska utvecklingen i Sverige och Europa. Medellivslängden som ständigt ökar, för få barn som föds och att det tar för lång tid innan yngre kommer ut i arbetslivet. Hur ska den gemensamma välfärden finansieras framöver och värdet av ATP-systemet upprätthållas? På 1940-talet var pensionsåldern 67 år och medellivslängden 66 men idag är pensionsåldern 65 år och medellivslängden strax över 80 år. Han menar vidare att denna utveckling innebär att varannan flicka som föds idag kommer att leva i 100 år!

Receptet? Vi behöver fler arbetade timmar! Fler arbetade timmar ger trygghet i offentliga finanser.

Hur? Höjd pensionsålder, att fler unga uppmuntras att skynda på och bli klar med studierna snabbare, att fler jobbar längre än 65 år och att fler jobbar heltid (eller mer).  Under frågestunden passade jag på att fråga om det inte också var rimligt att påverkar arbetsmiljö och attityder generellt i samhället när det gäller personer med funktionshinder, unga personer, invandrade och kvinnor över 50 år då det i dessa grupper finns gott om människor som gärna vill jobba men inte kommer ut i arbetslivet överhuvudtaget. Han svarade då att det fanns mycket att vinna om fler kvinnor gick från deltid till heltid. Den främsta motorn för att uppnå fler arbetade timmar handlade också om fler jobbskatteavdrag menade Peter.

Med detta lät jag nöja mig för denna gång …  han är moderat, jag är centerpartist.